Ni som följt mig under en längre tid vet att jag har för vana att flytta omkring från olika blogg-adresser. Nu gör jag det igen, och den här gången är det för att jag saknar att kunna redigera html-koderna på sidan själv. Ja, jag gör bloggdesigner!

Så, här är min nya adress. Det är ju synd att jag inte trivdes här på bloggagratis.se, men jag gillar inte upplägget på portalen. Tyvärr.

Ni följer väl med mig till min nya blogg??

Och ge gärna feedback på hur designen blev!!

http://froxen.blogg.se

Puss till alla er, kom med mig på nya äventyr!

Jag gjorde en titt-håls operation i höger knä eftersom jag troligen hade en benbit som satt i meniskeln och gjorde fruktansvärt ont till och från. Min läkare spolade ur knät men kunde ändå inte hitta benbiten, den har troligen försvunnit (min kropp har tagit hand om den).

Det gör sjuhelvetes ont i knät just nu, när morfinet är helt borta. Jag är hemma från skolan idag, och troligen imorgon också, för att vila upp mig lite. Jag och mami ska ju till London på söndag och då måste jag kunna gå! 

Det är ändå rätt skönt att vara hemma, min pojkvänn ska komma förbi senare och hålla mig sällskap. Happyface. 

Men jag fattar inte hur jag kunnat gå upp så mycket i vikt????

Tillbaka från operationen, morfinet har geggat igen mig. Jag mår illa och känner mig seg. Mamma lurade i mig 33cl tonic water för blodsockrets skull, och snart är det middag. Jag har inte ätit på 10,5h. Känns skönt faktiskt, för jag hade tydligen gått upp i vikt.. usch.

Imorgon är jag hemma, för min operations skull. Föresten, jag mår illa, så det blir nog inte så mycket middag för mig.

I två timmar låg jag i min pojkväns famn och bara grät. Jag hatar att gråta. Jag orkar inte ens gå in på vad som hänt, men det var gällande min familj..

Jag vet inte hur jag ska orka med det här. Mamma tvingar iväg mig till en psykolog nu, eller, jag får numret till en och ringer och börjar gå på samtal. Boyfriend verkar tycka att det är en bra idé och jag vet inte vad jag tycker. Om den här psykologen kan hålla sitt ord och faktiskt inte "rapportera" till mina föräldrar kanske det kan vara bra. En tredje part som jag kan diskutera och prata med, om jag vågar lita på psykologen så kan jag öppna mig, kan jag inte det.. då är det här ingen idé.

Men för att hålla familjen och boyfriend och annat pack i schack, och för att kanske komma tillrätta med några av mina tankar, så planerar jag nu att ge psykologsamtal en ärlig chans. Igen.

Imorgon genomgår jag operation. Äter frukost innan klockan 7 och får sen inte äta någonting förän efter operationen. Det lär inte bli förän runt 16-17.00 på eftermiddagen. Skönt. 

Jag vill fortfarande inte väga mig, men jag måste snart.. ovetandet dödar mig. Och boyfriend blir mer och mer misstänksam mot mitt matintag. Fuckface också.

Idag ramlade min värld samman, och det fanns bara en enda person som faktiskt stod bakom mig och hejdade mitt fall. Älskling.

Fuck-face.

1 (stor) chokladmuffins, en skål gräddglass, fruktsallad badad i sockerlag och rom.

Fail.

Hemska människa. Fet.

Ingenting känns riktigt bra just nu, det är fel med mig, min vikt, min mat, min blogg, mitt liv. Det känns som om någonting verkligen inte stämmer. Jag får infall att hoppa av skolan, jag orkar inte. Jag vill sluta blogga, samtidigt som jag känner att jag vill fortsätta, samtidigt som jag bara känner att jag kanske ska byta bloggportal eller någonting sånt. Men gud, jag hoppar fram och tillbaka mellan olika adresser så det är nästan pinsamt.

Idag har det gått dåligt, jag måste sluta tänka "allt eller inget". Det fungerar ändå inte. Usch. Jag måste hitta balans, mer balans. Det är något fel på mig, jag väljer dåliga val. Och på onsdag har jag kursprov - måste skriva VG, annars får jag G i betyg på den kursen. Det är fail.

Imorgon ska jag träna, jag hinner inte ikväll. Gym imorgon. Soppa till lunch tror jag. Mättar soppa? Det finns alltid som alternativ i matsalen, kanske ska börja äta det istället för bara sallad.. äter inte av den "riktiga maten", vågar inte.

Någon som har några bra tips på dieter? Jag vill banta. Det låter så retro! Men seriöst, hur äcklig får man bli? Jag vill inte ens gå och kissa eftersom då måste jag se mina feta lår sitta där på toaletten, får väl låta bli att tända lampan eller något.

Hos mormor och morfar fick jag en hetsattack. Satte i mig massa mat, tårta och godis. När vi kom hem åt jag en påse ostbågar. Jag vet inte om man man bli äckligare. Inte har jag spytt heller.. för det ska jag ju inte göra längre. Och det värsta är att imorgon måste jag gå och väga mig hos skolsyster, annars tar min mamma ifrån mig gymkortet. 

Jag ska inte äta imorgon, jag ska banta. Säga att jag mår illa eller att jag fastar och bara tar in flytande föda. På tisdag ska jag också ge allt. Onsdag blir enkel, liten lätt frukost vid 7tiden på morgonen, sen ingen mat innan min operation. Efteråt kommer jag säkert bli itvingad massa mat för "du har ju inte ätit sedan sju, klockan är ju halv fem nu!". Gissa vilket liv det kommer bli?

Jag kommer ju bli sövd, så jag kan ju skylla på illamående och bara äta lite granna. Najsen bajsen. Imorgon måste jag träna, det går ett pass step på kvällen. Ska nog gå på det.

Pojkvännen och jag hade en jättetrevlig dag och kväll igår. Först på eftermiddagen var vi ute och åkte långfärdsskridskor, 12km - det tog nästan 2h! Mycket skön träning!

 Sen lagade han middag åt mig, kyckling med jordnötssatay och nudlar med wokgrönsaker. Han började oroa sig som tusan när jag bara åt upp grönsakerna och ungefär hälften av kycklingen, petade i mig lite nudlar också. Sen efter en timme fick jag äta lite mer för att hålla honom lugn. Jag vill ju inte göra illa honom på det här sättet, men ibland måste jag.. lite.

Har föresten gått upp lite i vikt, men inte så mycket. Känner mig ändå i mer balans nu, så det kommer nog gå rätt bra att gå ner igen!